Hátta

Old Norwegian Dictionary - hátta

Meaning of Old Norwegian word "hátta" in Norwegian.

As defined by the Johan Fritzer's Old Norwegian dictionary:

hátta
hátta, v. (að) 1) indrette, ordne, skikke noget (e-u) paa en vis Maade. Kgs. 663;Fris. 6137; skulum vér svá hátta bún-aði várum ok sjalfum oss Fm. IV,14923; hátta sér dvs. skikke sig, bære sigad paa en eller anden Maade, Bp. I,17014; Mar. 15716; Heilag. I, 48635;hann er frameggjaðr af einum þeirraok fast háttaðr til, at hann fresti eigilengr at höggva Thom. 2627; sá hann,hversu bogi hans var til háttaðr Flat. I, 53219; hversu háttat var (dvs. hvor-ledes det stod til med) þessum manniHeilag. II, 5966; jvf Fm. IV, 27410;svá er háttat e-u, at - dvs. det har sig saaledes med en Ting, at - Fm. VII,561; Nj. 147 (25219); háttar (upers.) svá,at - dvs. det gaar saaledes til, bliver saaledes ordnet eller beskikket at - Fm.X, 40425 (Ágr. 617); þannig háttarhann þá dvs. han bærer sig da saaledes ad, Alex. 10416. 2) gaa til Sengs. Flat.I, 44926; Bp. I, 54419.

Part of speech: v

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛆᛏᛏᛆ
Medieval Runes were used in Norway from 11th to 15th centuries.
Futhork was a continuation of earlier Younger Futhark runes, which were used to write Old Norse.

Abbreviations used:

gr.
græft.
lat.
latinsk.
m.
Masculin.
p.
Pagina, side.
s.
substantiv.
v.
Verbum.

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages related to Old Norwegian.

Back