Réttlæti

Old Norwegian Dictionary - réttlæti

Meaning of Old Norwegian word "réttlæti" in Norwegian.

As defined by the Johan Fritzer's Old Norwegian dictionary:

réttlæti
réttlæti, n. Retfærdighed 1) i sin Dom eller Dømmen, = réttindi 3; engi höfð-ingi skal setja heimska dœmendr -því at heimskr veit eigi réttlæti guðsfyrir ókœnsku (= lat. nam stultusper ignaviam ignorat justitiam) Hom.3713. 31; þann hlut gerði hann fyrir rétt-lætis sakir at hegna þeim, er rangtvildu gera Flat. II, 31610; þrefaldaðistréttlæti Moyses í þessarri refsing Kgs.1487. 2) i sit Sind og Levnet, som erubesmittet af Synd, = réttindi 4; reiðimanns vinnr eigi réttlæti guðs (Vulg.ira viri justitiam dei non operatur)Heilag. I, 16527 (Jac. 1, 20); hann ermjök flekkaðr af synda sauri ok unnitranglæti en eigi réttlæti Mar. 8323;Abraham trúði guði ok varð honumþat til fullkomins rettlætis (Vulg. re-putatum est illi ad justitiam) Stj. 11113(1 Mos. 15, 6).

Part of speech: n

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚱᚽᛏᛏᛚᛅᛏᛁ
Medieval Runes were used in Norway from 11th to 15th centuries.
Futhork was a continuation of earlier Younger Futhark runes, which were used to write Old Norse.

Abbreviations used:

c.
Capitel.
lat.
latinsk.
m.
Masculin.
n.
Neutrum.
s.
substantiv.

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages related to Old Norwegian.

Back